Fyra dagar i New York

Även denna morgon var vi uppe med tuppen (kl 7 åtminstone). Vi tänkte börja dagen med ett besök uppe i Empire State, så vi tog tunnelbanan dit. På tal om tunnelbanan så måste jag ju berätta lite om den.


Jag säger bara en sak: jag föredrar den vi har i Stockholm. Herre min gud. Man undrar ju lite i sitt stilla sinne hur svårt det kan vara att rusta upp den, lite grann i alla fall? För det första så är det en BASTU på perrongen. Det finns inte heller någon som helst luftrotation där nere. Helt fruktansvärt. Det kompenseras dock inne i tågen där de har AC:n på max, vilket iofs är bra. Men sen är det ju det här med själva tågen. När det kommer ett tåg tror man att man håller på att bli bombad. Dånet är öronbedövande.  Och gnisslandet. Dessutom ser det extremt trashigt ut överallt. Och en sak till! Det finns digitala skyltar som hänger vid perrongerna, som man tycker borde visa när nästa tåg kommer och vart det åker, men icke. Där står det vad klockan är och vilket datum det är, om jag inte missminner mig. Vilket slöseri på skyltar. Jisses amalia.


Vi hottade upp subwayen lite med vår närvaro.


Vår station


Nog om detta. Denna gång hittade vi finfint till ESB, vilket ju var himla bra. En annan sak som var himla bra var att vi redan hade biljetter, för det gick riktigt smidigt att komma genom alla säkerhetskontroller och allt när man slapp köa till biljettluckorna också. Rätt vad det var så var vi uppe. Holy macarony. Det var visserligen inte första gången jag var där uppe, men utsikten var minst lika imponerande den här gången. Fantastiskt. Vädret var dessutom perfekt!




Chrysler Building syns lite till vänster.


On top of the world.


Central Park till höger.


Okej. Så här var det va. Mary & jag sa att vi måste vara lite innovativa när vi fotar i New York, så att inte alla bilder blir likadana. Här fick vi en liten idé. Ganska bra i alla fall, inte sant?!

När vi hade fått nog (och hade handlat lite i turistshoppen, inkl en hysterisk rolig bild de tog på oss när vi var på väg upp) var vi laddade för lite mer shopping! Med några påsar i händerna hoppade vi sen på turistbussen igen, denna gång för att köra Uptown Loopen. Vi åkte bl.a. förbi our hood vilket var intressant, eftersom att vi insåg hur nära Harlem vi bodde… Det var ganska kul faktiskt. När vi åkte förbi gatan vi bodde på sa båda entusiastiskt att nu ska vi allt kolla när guiden säger att vi åker in i Harlem (båda taggade på att få se den lite läskiga stadsdelen). Ca fem sekunder senare kom beskedet. Vi blev lite småchockade. Här kommer bilder!


Trump International Hotel and Tower


Ibland fick vi nästan trafikljusen i huvudet.


Gudstjänst i Harlem.


Största gotiska katedralen i världen, tror jag guiden sa.


Lite mindre fina hus.


Där har många stjärnor gjort sina första uppträdanden, bl.a. Michael Jackson!


The Guggenheim Museum


Vi börjar komma in i finare kvarter igen.


Innovativa var det, ja...

Efter loopen hoppade vi av vid teatern där de visade Mamma Mia! Vi tittade in för att kolla läget med biljetter, men avskräcktes tyvärr av priserna. Det hade annars varit typ det häftigaste i världen. Att se Mamma Mia på Broadway. Men men, life is a bitch. (Eller, näej. Vi hade det ganska bra ändå.) Vi kollade också efter biljetter till Lejonkungen, men det fanns inga föreställningar kvar innan vi skulle åka hem.




Vi hamnade på Times Square tillslut. Där gick vi förbi en biograf. Hm, tänkte vi. Varför inte gå på bio ikväll? Sagt och gjort! Vi köpte biljetter till The Ugly Truth, som inte hade premiär förrän på fredagen hemma i Sverige. (Detta var på söndagen). Lite coolt sådär. Sen headade vi hemåt för att coola ner och göra oss i ordning och så.




Fast det där med att coola ner gick inte så bra. Vi var extremt fnissiga hela kvällen. Det blev inte bättre av att vi gick förbi en karl vid Times Square som sålde ”Ooooobama condoms!” och babblade på om ”the best stimulation package ever” eller vad det var. Vi skrattade nästan på oss. Hela kvällen. Obama condoms är något som aldrig kommer att bli tråkigt i vårt sällskap.

På hotellrummet satt vi och… skrattade, tills det var dags att gå och äta och åka till bion. Vi hade inte så många sittplatser på rummet, så det hela blev lite provisoriskt. Vi passade också på att fota lite i våra snygga t-shirtar:


Här ger Mary mig en konstig blick. Jag håller väl på att gråta av skratt som vanligt...


Mycket riktigt.




Sen gick vi som sagt och åt. Det blev vår kära Donken runt hörnet. Vi fick konstiga blickar av folk när vi satt och åt. Sånt humör var vi på… VI hade i alla fall kul! Sen åkte vi in till Times Square med den mysiga tunnelbanan. Vi var i princip först in i biografen (lite tidiga…) så vi hann fota lite i biografen innan det var dags för filmen att dra igång. Herregud, jag skrattar bara jag tänker på det.


Det kaaan vara här Mary gör grisljudet som får killen vid bordet bredvid att fnissa till.


Där har vi biografen och filmen!


Jag fick lite svårt att andas när jag såg att de redan hade börjat skylta för nästa Depp-film! (Och inte vilken film som helst!!!)


Vi laddar för Gerard Butler. HAHAHAHAHAHA!


Detta konstverk heter Fyra ben på bio.

Filmen var hur som helst extremt underhållande. Vad som nästan var ännu mer underhållande var publiken i biosalongen. Snacka om att det var en ny upplevelse att gå på bio i USA! Det var helt underbart, alla skrattade och applåderade hela tiden, och vilka underbara skratt sedan! Det var fantastiskt kul. Mycket lyckad kväll! Vi tog sen en taxi hem och la oss sent jämfört med de tidigare kvällarna. Klockan var säkert halv 12 innan vi var i säng. Sen var det en tripp hos John Blund som gällde.