El fin
Jag är hemma och jag lever. Tja, mer eller mindre i alla fall. De senaste ca 75 timmarna har jag sovit ca tre (plus lite halvslummer på planet), och än är det inte dags att knyta sig. Jäkla tidsskillnad. När jag väl somnar kommer jag aldrig att vakna igen, eftersom att tiden i Costa Rica är åtta timmar efter. Det är i alla fall vad jag fasar för. (Det går dock ICKE för sig, med tanke på att jag ska träffa mina kära och saknade vänner Päry och Emski imorgon!!)
Anledningen till den korta natten innan jag åkte var festandet på Castro's. Vi hade det himla roligt, men det var rätt sorgligt att lämna och säga hejdå till alla. Jag dansade min sista merengue på ett tag, och sen var det dags att bryta. Här är ett par bilder från kvällen.
Merengue
Världens godaste mojitos
Min landsmaninna Karin med partyparaply och allt. Get this party started!!
På fredagen hämtade taxin mig vid tjugo i fem på morgonen, och sen bar di av. Allt gick mycket bra och smidigt, och jag landade en kvart innan planerat på Arlanda kl 6.15 lokal tid, efter en mellanlandning i Newark Liberty. Min kroppsklocka visade dock läggdags, vilket ju var lite opassande med tanke på att natten just omärkligt flugit förbi. Och på den vägen är det, om man säger så.
Det sista jag såg av Costa Rica - för den här gången!
Min resa har varit alldeles, alldeles underbar. (Jag vet, Disney-freak...) Men det har den faktiskt. Allt jag har sett, alla jag har lärt känna, allt jag har upplevt... glöm inte jordbävningen liksom!! Jag är så nöjd som man kan bli. Och spanskan har helt klart förbättrats. Det känns hur bra som helst. Än finns det såklart mycket att lära, och tur är väl det. Nu måste jag ju återvända till Latinamerika! Gud vad skönt att jag har en bra anledning. För det är något som är säkert: jag kommer definitivt tillbaka till Costa Rica! Alla som läser detta: ett besök till Costa Rica rekommenderas starkt! Skriv gärna om ni vill fråga något som jag kanske kan svara på. =)
Jag tänkte avsluta med lite diverse bilder. ¡Qué se disfruten! (Enjoy!)
Min vanliga frukost! Frukten och brödet varierade dock lite.
Ibland fick jag ju dock gallo pinto till frukost, och detta är min värdmammas utsökta version!
Min söta värdhund =D
Utsikt från ett av klassrummen i skolan.
San Josés nationalteater (som för övrigt har en mycket intressant historia).
Det är inte bara när det börjar brinna som man måste utrymma, utan även vid jordskalv...
¡Pura vida!
:D:D:D::D:D:D:D
Vilken ´trevlig blogg du har!
Gå gärna in på min och hjälp mig välja nya plagg till min garderob!
Ha en superfin dag!
Hej!
Vi testar skönhetsprodukter, ger massa shoppingtips & har tävlingar. Ta jättegärna en titt & hoppas det är OK att vi lämnar en kommentar!
Puss / alicia & tessie
vafan har du blogg :O Drn måste börjas läsa :D
haha, ja vi var och kolla på den idag. ASSÖT! men jag gömde ta ena bilder. Det är ju några om redan har beställt honom men de vet inte om de´m vill ha honom. Så vi får reda på det i början av nästa vecka :D <3
Hej, går du fortfarande in på denna bloggen någon gång?
Gillar den super mycket. Fina bilder, bra skrivet och allt är bra.
Jo anledningen att jag hittade den idag är för att just nu är jag i Costa Rica som utbytesstudent så jag sökte på något och då kom din blogg upp.
Så jag har några frågor till dig, men jag ser inte ditt namn eller mail adress någonstans så om du skulle se denna kommentar någon gång detta + nästa år så får du gärna maila mig. Hade varit roligt.
Mail: [email protected]
Facebook: Åsa Johansson. (testa sök på glassigt) haha.
Ha det så bra och jag hoppas du ser denna kommentaren ganska snart. Hehe
Kram från Åsa!
